Den klassiska bilden av en utvärderare med ett uppdrag, en rapport och en användning är en seglivad uppfattning. I dagens komplexa samhälle med en uppsjö aktörer och nivåer, ofta sammankopplade i svåröverskådliga system, finns ett flertal potentiella användare. Dessa utvärderingssystem saknar tydliga samband mellan kunskap och förändring. Forskarsamhället betonar hur utvärderingssystemen villkorar utvärderingens roll och användning. I ett kapitel i en nyutgiven antologi menar Verner Denvall och Kettil Nordesjö att utvärderingssystem blir närmast en egen aktör och en självreglerande organisation vars effektivitet och konsekvenser behöver problematiseras.
Kapitlet kan hämtas här.
