Under Jubileumskonferensen delades uppsatspriset ut till Viktoria Kozek för hennes uppsats “Money Talks: How Increased Reimbursement Rates Impact Parental Benefit Uptake”. Motiveringen är: För en metodologiskt stark undersökning av en central samhällsuppgift, där frågan besvaras med systematisk användning av detaljerade data och omsorgsfull förankring i kontexten, på ett sätt som förenar högst ställda krav på praktiskt användbar utvärdering och akademisk kvalitet.

Förutom diplom, signerad bok av Evert Vedung och blommor innehöll priset 10 000 kr. Stort grattis!

Numera studerar hon första året på forskarutbildningen i nationalekonomi vid Stockholms universitet och ser fram emot att få börja forska snart. Hennes främsta forskningsintressen är arbetsmarknadsekonomi, offentlig ekonomi och familjeekonomi.

Vi bad Viktoria beskriva sin uppsats:
Med utgångspunkt i att utröna hur ekonomiska incitament påverkar uttaget av föräldraförsäkringen har jag i denna empiriska uppsats analyserat effekterna av en ökning av ersättningsnivån för de så kallade lägstanivådagarna, det vill säga de 90 dagar som ersätts till ett fast, lågt schablonbelopp, till skillnad från majoriteten av föräldrapenningdagarna vars ersättningsnivå är inkomstbaserad. Ersättningsnivån höjdes från 60 kr till 180 kr för föräldrar till barn födda från och med den 1 juli 2006, och det är den diskontinuerliga karaktären av reformen som min estimeringsstrategi förlitar sig på. Analysen bygger på detaljerade data på individnivå samt aggregerade data. Med hänsyn till olika modelleringsantaganden tyder mina resultat på att ökningen med 120 kr i ersättningsnivå ökade uttaget av lägstanivådagar i snitt med 9,70 dagar per barn vid tidpunkten då barnet fyllt fem år. Jämfört med barn födda under första halvåret 2006, vars föräldrar hade en ersättningsnivå om 60 kr, är detta en 20% ökning i termer av lägstanivådagar och en 2,5% ökning sett till det totala uttaget, oavsett dagtyp. Vidare spelade mödrar en betydande roll för det ökade uttaget där de uppskattas ha stått för 80% av den observerade ökningen, medan fäder bidrog med 20%. Dock, med tanke på den relativa skillnaden i uttaget mellan mödrar och fäder, där fäder tog cirka 15% av lägstanivådagarna för ett barn, tyder mina resultat på att effekterna var tämligen lika mellan könen.